Höjden av tomt hot

Ibland går det inte som man vill eller tänkt sig. Det vet varenda vuxen, men för en fyraåring är det inte lika självklart. Snarare tvärtom är det en självklarhet för vissa fyraåringar, som Ville, att det borde gå precis som man vill hela tiden. Bortskämdhet kallas det med ett annat ord.

Ville pratar från första minut efter dagishämtningen om att leka med Filip där hemma. För det har minsann han och Filip bestämt. Och Ville har dubbelkollat att med Filips pappa att Filip ska vara hemma, i alla fall framåt kvällen.

Men först ska så klart Ville leka lite med sina småbilar, äta lite eftermiddagsfrukt och titta på sin Musse-film. Och Bolibompa får han ju inte missa efter maten. Timmarna ramlar med andra ord i väg, men det tänker han inte på förrän det blivit dags för duschning.

”Jag skulle ju leka med Filip”, säger Ville bestämt.

”Han kom nog hem sent, annars hade nog hans mamma ringt till oss”, säger pappa.

”Men jag vill leka med Filip”, säger Ville ännu mer bestämt.

”Ja, men nu mörknar ute vilken sekund som helst. Ni kan väl leka i morgon så går vi och läser bok och sover lite nu i stället”, säger pappa.

”Nej! I så fall ska jag aldrig mer sova”, svarar Ville och markerar vikten av sitt beslut genom att lägga armarna i kors.

Ironiskt nog är just tröttheten en faktor i hans trots. Duschningen blir inte helt konfliktfri men tre korta böcker senare är Ville inne på pappas linje. Det intygar hans snarkningar i sängen.

Annonser
Det här inlägget postades i Tips och trix. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s