Gruvmor i fel bemärkelse

På huvudstadens tekniska museum får både pappa och Ville träna hjärnan på allvar. Experiment i tankar med vatten och stålkulors hastighet under olika fallhöjder får Ville att tappa fattningen av glädje som vanligt. Men i den fejkade gruvan håller han sig lugnare och närmre pappa. Mörkret är lite skrämmande varför Ville mer försiktigt spejar in dockorna som ska gestalta dåtidens gruvarbetare.

”Är de döda eller?”, frågar han för att försäkra sig om att det inte är riktiga människor.

På väg ut från avdelningen ringer mamma för att mötas upp bland utställningarna. Pappa försöker skämta till det när Ville vill gå vidare.

”Snart, men först ska vi se om det kommer ut en tant här som du känner igen”, säger pappa.

Och bara några sekunder senare kommer det mycket riktigt ut en tant ur gruvhålet. Men Ville förstår ingenting för tanten känner han inte alls. Inte pappa heller. Och tantens förmodade make fattar inte något heller, utan glor mest på pappa då han med största sannolikhet hört vad pappa har sagt.

”Jaeh. Alltså mamma. Hon kommer snart och vi måste vänta på henne”, säger pappa högt och tydligt till Ville för att försöka rädda situationen inför alla.

Det funkar så där. Ville fattar fortfarande inget och inte verkar gubben göra det heller, så pappa ger upp och får skämmas till mamma äntligen kommer till undsättning.

Annonser
Det här inlägget postades i Lite pinigt för mor och far. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s