En egocentrisk paragrafryttare

Regler inom sportens värld ser inte bara till att tygla de allra ondaste av vinnarskallar, utan förklarar också hur spelet över huvudtaget ska gå till. Men när Ville får bestämma blir förutsättningarna så pass komplicerade att onda tankar sannolikt skapas hos alla deltagare.

Ofta tar hans lagar vid när han själv inte orkar eller inte vill förstå de riktiga reglerna som pappa försöker förklara. Som en liten Lagerbäck-typ, fast iklädd endast kalsonger då, sätter han sig avslappnat på bollen för att berätta hur han vill att det ska gå till istället.

”Jag har en bra idé. Mamma passar till pappa som passar till mig så att jag kan passa till mamma”, säger Ville.

Okej, tänker föräldrarna. Det lät ju inte allt för tokigt. Men efter bara ett par passar var ändrar han turordningen, och därefter blir det allt svårare.

”Nu ska vi göra mål. Pappa försöker först och missar han får han försöka igen tills han klarar det. Då får han en sten och sedan är det mammas tur”, säger Ville.

Målet är gungställningen i vilken Ville blir en gungande målvakt. Han måste nämligen vila lite. Inte för att han är trött utan för att reglerna säger det.

Pappa skjuter och missar målet, och därmed ändras reglerna ännu en gång, innan pappa ens fått försöka skjuta en gång till.

”Du får en sten även om du missar”, säger Ville.

”Kan vi inte bara spela som vanligt?”, vädjar pappa och får medhåll av mamma.

Men det går så klart inte, och spelet tar först slut när båda föräldrarna inte kan hålla fler stenar i händerna.

Annonser
Det här inlägget postades i Bestämda åsikter, Bilder, Tips och trix. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s